Kväveoxider övergödning
Hem / Natur, Miljö & Klimat / Kväveoxider övergödning
Idag är flera havsområden som Östersjön, Svarta havet, Sydkinesiska sjön och Mexikanska golfen drabbade av övergödning.
Östersjön har inte bara svåra övergödningsproblem med algblomningar, utan har också världens största områden av syrebrist och döda bottnar. Jordbrukare kan bidra till att minska övergödningen genom att:
- Upprätta gödselräkenskaper för att balansera gödslingen till grödans behov.
Samt se till att gödseln inte sprids så att den läcker till diken och vattendrag. - Vidta åtgärder för att minska växtnäringsläckaget till vattendrag – till exempel tvåstegsdiken, fånggrödor och kantzoner samt anlägga och sköta våtmarker.
- Inspireras av goda exempel och delta i WWFs tävling om Årets Östersjöbonde.
Rädda Östersjön
Östersjön är idag ett av världens mest förorenade hav med en död havsbotten av en yta större än Danmark.
Enligt WHO:s bedömning innebär en nivå motsvarande nuvarande MKN att mortaliteten i befolkningen är ca 6% högre än vid ett gränsvärde på 10 µg/m3.
För att även helt skydda befolkningens hälsa mot kortvarigt förhöjda halter kvävedioxid WHO att dygnsmedelhalten inte bör överstiga 25 µg/m3.
Under det senaste seklet har nästan en fjärdedel av Sveriges ursprungliga våtmarker försvunnit, mestadels på grund av utdikningar i skogsbruket och sjösänkningar som har förvandlat våtmarker till jordbruksmark.
Hur kan vi minska övergödningen?
Det är viktigt att minska näringsutsläpp- och läckage från reningsverk och industrier, enskilda avlopp, jordbruk , skogsbruk och andra källor.
Det är därför viktigt att vi gör allt vi kan för att ligga steget före och åtgärda problemen.
Konsekvenser av övergödning
Övergödning leder till problem i både hav och sjöar, till exempel att vattendrag växer igen och att det uppstår algblomning. Vissa men inte alla studier tyder även på att risken att utveckla astma är förhöjd.
Förhöjda halter kvävedioxid i tättbebyggda områden åtföljs oftast av förhöjda halter av partikulära föroreningar, vilket försvårat bedömningen av kvävedioxids specifika bidrag till hälsoutfallen.
Arbetet med att minska övergödningen är viktigt och berör många av våra ansvarsområden.
Läs mer om Östersjön
WWFs våtmarksarbete
Världsnaturfonden WWF har arbetat med att restaurera, skapa och sköta våtmarker under en lång tid. Näringsämnena kan även orsaka kraftiga algblomningar.
De mänskliga verksamheter som bidrar till övergödningen är framför allt jordbruk, avlopp och reningsverk, men även industrier, skogsbruk, vägtrafik och sjöfart.
Extra näringstillförsel kan också ske genom så kallad internbelastning då gammal näring, som tidigare varit bunden i sediment, frisätts.
Läckaget har minskats kraftigt på senare år, men ytterligare åtgärder behövs. Det behövs även utsläppsminskningar från avloppsreningsverk, små avlopp och industri, samt bättre rening av dagvatten i tätorter.
Trots att växtnäringsläckaget har minskat, och är nu nere på samma nivå som den var på 1950-talet, är de fortfarande alldeles för höga för vad vårt vackra hav klarar av.
Jordbruket står idag för den största delen av växtnäringstillförseln från land, men också transporter, utsläpp från reningsverk och enskilda avlopp samt industrin är medskyldiga.
Arbetet har också lett till ökad kunskap och förståelse hos många statliga, kommunala och privata aktörer, så att det nu är självklart att ta ökad hänsyn till våtmarker.
Läs mer om WWFs våtmarksarbete
Vanliga frågor om övergödning
Övergödning leder till problem i både hav och sjöar, till exempel att vattendrag växer igen och att det uppstår algblomning.
Den största minskningen behöver göras inom jordbruket. Merparten av det luftburna nedfallet av övergödande ämnen över Sverige kommer från andra länder och från internationell sjöfart. Om algblomningen orsakas av giftiga alger kan det dessutom innebära en risk för både människors och djurs hälsa.
Växtnäringen som rinner ut i Östersjön bidrar med omkring 100 000 ton kväve till våra kuster, och cirka 3000 ton fosfor per år.
Algblomning, syrebrist och bottendöd är några av de problem som övergödningen orsakar.
Orsaker till övergödning
En del av näringstillförseln sker naturligt. Ät mindre men bättre kött, se WWFs köttguide för råd.
Det här kan jordbruket göra
Jordbruket är genom gödsling en av de största källorna till näringsläckage från land.
I hem med gasspisar eller gaseldade varmvattenberedare är koncentrationen av kvävedioxid i allmänhet högre inomhus än utomhus.
Utomhuskoncentrationen av kväveoxider är högre i tättbebyggda områden, under rusningstid och på vintern (när uppvärmning behövs) samt när vindhastigheten är låg. Människor som har sin bostad i sådana miljöer har i ett stort antal studier (bland annat från Sverige) visats ha en långsiktigt ökad risk för ett flertal hälsoutfall.