Försäkringskassan timanställd vab

Du får löneavdrag för tiden som du vabbar. 

Delar du vabbperioden med någon går det att dela upp tiden på olika sätt. Men det finns både regler och begränsningar att förhålla sig till. En vanlig fråga gäller hur länge man får vabba och vilken ålder barnet får ha för att föräldern ska kunna få ersättning från Försäkringskassan.

I denna artikel går vi igenom de formella riktlinjerna för vab (vård av barn), vad som gäller kring åldersgränser och hur länge en arbetstagare kan vara hemma med sjukt barn — både ur ett arbetsgivarperspektiv och från den anställdes horisont.

Regler kring vabbning enligt Försäkringskassan

Vad innebär vab?

Vab är en förkortning av ”vård av barn”, och innebär att en förälder eller vårdnadshavare avstår från att arbeta för att ta hand om sitt sjuka barn.

Försäkringskassan gör sedan en bedömning och lämnar besked om belopp och utbetalningsdatum.

 

Min medarbetare vill vabba delar av dagen. De blir därigenom utestängda från det gemensamt finansierade skyddsnätet.

De aktuella anställningsformerna är enligt utredningen överrepresenterade bland grupperna kvinnor, unga (20–24 år), flyktingar och anhöriginvandrare samt arbetare och personer med låg utbildning.

Försäkringskassan kan då utgå från tidigare historik i sin bedömning. Att vobba innebär att en medarbetare varvar under en arbetsdag mellan att ta hand om sitt sjuka barn och utöva sitt arbete. Det finns dock vissa undantag då denna åldersgräns kan förlängas.

Du får vabba:

• Fram till och med den dag barnet fyller 12 år
• Om barnet är svårt sjukt, kan du få vab-ersättning till och med den dag barnet fyller 18 år

Utöver ovanstående gäller att även andra personer än barnets vårdnadshavare kan vabba, till exempel mor- och farföräldrar eller en bonusförälder, om de faktiskt tar hand om barnet när det är sjukt.

Regler kring vabbning – åldersgränser att hålla koll på

Åldersgräns 12 år – vad gäller?

Den generella gränsen är att tillfällig föräldrapenning kan betalas ut för barn upp till och med 11 år.

Det finns dock undantag för att kunna ta ut VAB-ersättning även efter att barnet har fyllt 12 år om barnet behöver mer hjälp än vad som är vanligt i denna ålder. Till den sjudagarsperioden räknas även dagar då du inte skulle ha jobbat och därmed inte tar ut ersättning för vab, till exempel lördagar och söndagar. 

Din arbetsgivare kan behöva intyga att du varit ledig för vård av barn

Försäkringskassan kan kräva ett intyg från din arbetsgivare som visar att du har varit ledig för vård av barn.

Som arbetsgivare kan man däremot begära att få ta del av anmälan den anställde har gjort hos Försäkringskassan.

Innan du gör detta borde du dock ha ett samtal med medarbetaren för att försöka reda ut mer. Om du har flera barn sker en separat beräkning för varje barn. Det är en del av arbetet som i lagen kallas för aktiva åtgärder.

Vill du vara säker på att informationen är aktuell, hjälper vi dig mer än gärna genom rådgivning och stöd. Viktigt är att det inte anmäls VAB till Försäkringskassan sådana dagar, dvs, att medarbetaren inte får någon ersättning. Den anställde behöver meddela sin arbetsgivare så snart som möjligt vid frånvaro, även om ersättningen betalas ut via Försäkringskassan.

Arbetsgivaren har inte rätt att neka ledighet för vab, men kan efterfråga dokumentation om frånvaron blir långvarig eller återkommande.

Blir barnet sjukt eller behöver gå på läkarbesök kan föräldern få VAB-ersättning för detta.

 

Kan jag som arbetsgivare kräva ett läkarintyg om barnet är sjukt i mer än 7 dagar?

Nej, den anställde behöver inte lämna in ett läkarintyg för barnet till arbetsgivaren. Det är dock uppenbart att den typen av utredningar sker mycket sällan, vilket de intervjuade handläggarna på Försäkringskassan vittnar om.

Förslag på lösningar finns dock i andra utredningar.

Få rådgivning här.

 

 

Vi avsäger oss allt ansvar över att innehållet i texten är aktuellt och i linje med gällande lagar, regler och förordningar inom det skrivna ämnet vid tid för läsning. En sådan åtgärd skulle sannolikt bidra till att lösa problemen och få in den stora grupp av arbetare inom atypiska arbeten i det gemensamt finansierade socialförsäkringssystemet.

Med anledning av ovanstående är min fråga till statsrådet Anna Tenje: 

Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att gruppen timanställda, giganställda och behovsanställda ska få en säkrare tillgång till socialförsäkringarna och reella möjligheter att få ersättning för vård av sjukt barn?